Säg hej till tankesmedjan

I dag blir det offentligt att jag kommer att sluta som chefredaktör för tidningen OmVärlden. Jag fattade det beslutet efter att ha funderat en tid, och det är verkligen med blandade känslor jag nu väljer att gå vidare till nya utmaningar. Det har varit fantastiskt utvecklande och roligt att göra landets bästa magasin om globala frågor. 
Jo, jag tycker att vi klarade av att leva upp till det högt ställda målet under de här tre och ett halvt åren.

OmVärlden handlar om utveckling. Hinder för och möjligheter till utveckling. Därmed speglar tidningen några av vår tids helt avgörande frågor om fattigdomsbekämpning, mänskliga rättigheter, tillväxt, klimathot och hälsa.

Det blev tre och ett halvt år för min del. Några av de bästa åren i mitt yrkesliv, inte minst för att arbetskamraterna också varit de bästa. Anki, Johan, Julia, Mia, Anna, Nils, Åse, Victoria, David, Agneta, Håkan och alla ni andra. Tack! Dessutom har jag fått möjlighet att jobba med några av landets bästa frilansare. Bara en sån sak.

Nu blir Anki Wood ny chefredaktör, så tidningen är i goda händer.

Frågorna och kunskaperna från den här tiden bär jag med mig. De har blivit en del av min yrkesidentitet och jag kommer fortsätta skriva om dem. Kanske blir jag något mer polemisk och intresserad av att vara med i den så kallade "debatten" nu, när jag inte längre är chefredaktör för en tidning som ska spegla frågorna opartiskt.

Och den här bloggen kommer definitivt bli mer aktiv framöver. 

Så, vad händer nu då?

För några veckor sedan blev jag uppringd av Kerstin Alnebratt, forskare i Göteborg och ordförande för Arbetarrörelsens tankesmedja. Hon ställde frågan om jag ville bli chef för samma smedja och samtidigt chefredaktör för tidskriften Tiden. En väldig utmaning, tänkte jag. Det var några år sedan jag slutade som ledarskribent på Aftonbladet, och sedan dess har jag varit verksam som journalist utan att egentligen lägga mig i den politiska debatten, annat än som skildrare av densamma.

Med Tankesmedjan skulle jag åter kliva in i en mer opinionsbildande roll, med utredningar, analyser och krönikor som främsta vapen. Det var väldigt lockande, särskilt som ambitionen med tankesmedjan är att göra den mer oberoende. En tydligare egen röst i debatten med ett kritiskt förhållningssätt som utgångspunkt. 

Efter några veckors betänketid tackade jag därför ja.

Nu börjar ett arbete som kommer bli både intressant och engagerande. Vi ska forma om Smedjan. Först genom att byta namn till Tankesmedjan Tiden. Sedan ska tidskriften Tiden få en delvis ny form. Jag kommer ta mina egna intresseområden, globaliseringen, biståndet och utvecklingspolitiken, med mig till smedjans verksamhet och lära mig mer om det arbete som redan görs där. Och jag ska lära känna nya arbetskamrater. 
Det ska bli vansinnigt roligt!