Thursday, April 12, 2007

Gränslandets Moder Theresa

Jag träffade en legend i dag. Hon heter Cynthia Maung och driver ett sjukhus i Mae Sot, som ger sjukvård till burmesiska flyktingar i Thailand. Hon är i Sverige för att hon är nominerad till årets Childs Rights Prize.
Doktor Cynthia kom själv som flykting från Burma 1988, året då juntan i Burma slog ned ett folkligt uppror med blodigt våld. I djungeln mellan Thailand och Burma såg hon hur flyktingarna led av malaria, tbc och andra sjukdomar. Och ingen av dem hade tillgång till sjukvård. I Burma var de bannlysta och i Thailand erkändes de inte som flyktingar.
Med minsta möjliga resurser startade Cynthia en klinik i Mae Sot. Under de första åren var de tvingade att arbeta illegalt, mot de thailändska myndigheternas vilja. Med åren har myndigheterna förstått att hennes arbete behövs för att hälsosituationen vid gränsen inte ska löpa fullständigt utom kontroll.
I dag har hennes klinik, Mae Tao Clinic, vuxit till ett sjukhus som gör 1 600 förlossningar om året, som dagligen behandlar hundratals patienter, som utbildar burmesiska flyktingar i hälso- och sjukvård och som sänder team av sjukvårdare över gränsen till Burma för att hjälpa de många internflyktingarna där.
Jag besökte Mae Tao Clinic 1998 och 2002 och kunde på plats följa deras fantastiska arbete. Jag talade med flera av de unga burmeser som arbetar i back packteamen, som med fara för sitt eget liv går över gränsen till Burma och hjälper till i de hårt utsatta byarna. Sedan 1998 har sju av dessa ryggsäcksläkare dödats av burmesisk militär.
Faktum är att kliniken tillhör det mest imponerande man kan tänka sig i ett område så hårt präglat av förtrycket och fattigdomen i Burma. Och allt är ett resultat av Doktor Cynthias arbete. Hon är väl värd priset.

2 comments:

Johan said...

Hej!
Jag läste din bok "Granatklockorna i Myitkyina". Det var intressant och spännande läsning. Du ska ha ett stort tack för en, förvisso på många sätt skrämmande, men bra läsupplevelse!

Samtidigt tycker jag att det är bra att andra konflikter än "de eviga" (dvs. Mellanöstern) uppmärksammas. Ofta är konflikterna i Burma, Laos och så vidare betydligt blodigare och innehåller mycket värre övergrepp. Främst kanske på grund av att de inte får samma medieuppmärksamhet som tex. Israel-Palestina eller Irak.

Jag skulle vilja ta mig friheten att klistra in en länk om situationen i Laos, ett land som ganska många svenska reser till varje år.

http://www.rebeccasommer.org/documentaries/Hmong/index.php

Karin said...

Dr Cynthia for president!