Italien behöver reformeras

Det civila samhället röstar mot Berlusconi. Så kan man sammanfatta några dagars samtal om politik och valrörelse jag och en grupp från tidskriften Arena haft i Italien.
Kooperativ, fackliga organisationer och en uppsjö partier från mitten och vänsterut vill inget hellre än att bli av med Berlusconi. Att döma av de inofficiella vallokalsundersökningarna kan de lyckas med den saken. Ändå är de inte helt nöjda med valrörelsen.
"Vi har verkligen arbetat för att valet ska handla om sakfrågor som ekonomin, arbetslösheten och mediepolitiken", sade Claudio Treves från den fackliga organisationen CGIL när jag träffade honom i lördags.
Ändå har Berlusconi fått det att bli en folkomröstning om hans person. Alla hans utspel har i grunden handlat om honom själv och hans roll som politiker. Resultatet har gett Italien en valdebatt med mörka ekon från 1900-talet. Vid Forza Italias valfinal i Neapel skanderade publiken ”Duce”, ”Duce”, ”Duce” för att hylla sin ledare. Som svar reste Berlusconi högerarmen i en hälsning mot publikhavet.

Treves pekade ut några områden som en ny regering måste ta sig an. Tillväxten är lägst inom EU, arbetslösheten är hög, främst i södern där den på sina ställen är hela 20 procent. Berlusconi valdes med löften om ekonomiska reformer och tillväxt. Han var framgångsriik som företagar och lovade något liknande för Italien. Men han byggde sitt eget imperium genom monopol och ljusskygga uppgörelser med korrupta politiker. En sådan strategi kan aldrig lyfta en modern ekonomi. Den italienska ekonomin är en av Europas mest reglerade.
Mot den bakgrunden är det inte så konstigt att den mitten-vänsterallians som utmanat Berlusconi på flera punkter framstår som mer liberal än högerregeringen. De vill avreglera delar av energimarknaden och bryta upp de monopol som korrumperat ekonomin. Den specifika italienska historien, med maffia och korrupta partier, gör att läget inte är helt jämförbart med svenska förhållanden.
Italien behöver långsiktiga reformer för att uppgradera ekonomin. Som det är nu kan Italien inte konkurrera med högteknologiska länder som Sverige, och inte med utpräglade produktionsekonomier som Kina eller länderna i östra Europa. Det krävs omfattande satsningar på teknik, produktivitet och utbildning. Det måste en ny vänsterregering jobba med. Men vänstern i Italien är mycket splittrad. Den koalition som utmanat Berlusconi har bestått av ett dussintal partier, som alla ska vara med när en ny regeringspolitik formuleras. Det kan bli den nystart Italien behöver.
Det kan också politiskt kaos.