Jag var inte ensam om att ta ut segern i förskott. Just nu sitter jag i fiket på ett hotell i Reggio Emilia tillsammans med några svenskar och ett gäng italienare, som dystert väntar på att ett mer slutgiltigt resultat ska presenteras. Berlusconi leder knappt i senaten, vilket skulle göra det möjligt för honom att blockera de flesta förslag från en ny vänsterregering.
Italienarna bredvid mig vrider sitt hår i förtvivlan. Men så är jag är det röda Emilien också.
Jag har frågat många av de jag mött under de senaste dagarna om varför Berlusconi kan vara så populär, trots sin korruption och sin politiska arrogans. Ingen har kunnat ge något riktigt bra svar. Många skyller på medierna, men jag tror inte på idén att medierna kan ändra människors uppfattning så radikalt. Flera vänsterpersoner jag mött har uttalat sig direkt nedlåtande om de som röstar höger. "De är lågutbildade och inte så upplysta", sade en man i Rom. "De står på en lägre kulturell nivå", sade en annan. "De läser inga böcker, ser bara på tv", sade en tredje.
Det ligger ett djupt folkförakt nedlagt i de kommentarerna. En bild av människor och hierarkier som kanske antyder varför Berlusconi kan nå sådan framgång, inte minst i den arbetarklass som traditionellt röstat vänster.
Ännu vet vi inte hur det går i valet, men en vänster som ska lyckas långsiktigt kan inte vara elitistisk.
No comments:
Post a Comment