Lärarhögskolorna duger inte, konstaterar universitetskanslern Sigbritt Franke. Utbildningen ger för dåliga sakkunskaper, examina är för slappa och forskningsanknytningen för dålig.
Hårda ord. Själv är jag inte lika säker på att detta betyder att vi har en massa dåliga lärare ute på landets skolor, men sätter man det i samband med den nya regeringens (och lärarfackens) krav på att alla lärare på skolorna ska vara behöriga, det vill säga utbildade på landets lärarhögskolor, faller saken i ett annat ljus.
Vi ska alltså stoppa lärare med en annan bakgrund än lärarutbildningarnas, samtidigt som de inte klarar uppgiften att utbilda kompetenta lärare?
Skolminister Jan Björklund har under hösten gett en utredning i uppdrag att ta fram ett förslag som ska förhindra alla obehöriga lärare från att få fast anställning. Utredningen ska också se över möjligheten att en lärare bara ska få undervisa i det ämne denne har formell ämnesbehörighet för. Därmed går han lärarfacken till mötes.
Personligen tycker jag att detta är uttryck för ett skråtänkande, som i längden inte kommer gynna elevernas utbildning. Björklund vill alltså bygga ett stängsel runt läraryrket och tillse att det bara finns en ingång. Vad händer då med förnyelsen av yrket? Hur ska skolorna få influenser som kan utveckla pedagogik och ämnesvetande om alla lärare ska stöpas i samma form. När man talar med lärarfacken om detta säger de att deras yrke ska jämställas med läkarnas eller piloternas. Det krävs vissa kunskaper för att skära på rätt ställe respektive dra i rätt spakar så att planet lyfter. Vem vill åka med en pilot som saknar utbildning?
Problemet är bara att undervisning för barn knappast låter sig jämföras med att skära i kött eller dra i lite spakar i en cockpit. Barn och lärare möts i ett samspel där personliga egenskaper kan vara lika viktiga som formell utbildning.
Liberala Eskilstuna Kuriren delar min uppfattning. I en ledare den 18 november skriver de:
"Allt kan inte läras in på universitetet och alla som någon gång gått i skolan vet att social kompetens och gedigna ämneskunskaper är nog så viktigt. Att se en formell examen som enda vägen in i yrket är trångsynt."
Jag förstår att lärarfacken är bekymrade över att så få lärare är formellt behöriga. Jag förstår de som kräver att fler ska vara det. Men 100 procent? Alla lärare? En enda ingång till yrket?
Det vore en återgång till ett konservativt utbildningstänkande som jag trodde vi lämnat kvar på 1900... nej, förlåt, på 1800-talet.
3 comments:
Klokt. Jag har också bloggat om detta, och det korkade i att förbjuda anställning av "obehöriga lärare" innan man reformerar lärarutbildningen. Dagens utbildning ger studenterna tokfrihet att kombinera så knasiga ämneskombinationer att det i praktiken gör det omöjligt att få en behörig lärarkår på en skola.
Här
Jo, det är väl rätt uppenbart att kravet på ett stängsel runt läraryrket handlar om något annat än omsorgen om eleverna och utbildningen. I centrum står istället lärarnas status och lön. I och för sig en viktig fråga, som på längre sikt kan påverka även kvalitén. Men det är knappast metoden för att säkra elevernas bästa.
Du har förresten en bra blogg!
Jag tycker att ni tänker helt galet. Självklart finns det massor med duktiga människor i skolan som inte har en lärarutbildning bakom sig. Så bör också förbli. Samtidigt fylls tjänster ut av nyexade gymnasieelever och andra vars kunskaper om människan och dess lärande och utveckling starkt kan infrågasättas. I en skola utan krav på behörighet kommer dessa att finnas kvar.
Enligt min mening skall skolan precis som universiteten vara en kunskapsbas i samhället. Lärare idag har förvisso sina ämnen, även om jag som samhälskunskapslärare inte kan anse mig speciellt högutbildad inom stadsvetenskap.
Enligt mig finns det två lösningar.
1. Satsa på lärarna så att de har möjlighet att fördjupa sig i de olika kompentenser som finns på en skola. Samhällskunskapen skiljer sig ganska markant ifrån kunskaperna i t.ex. slöjd.
2.
Ta in annan "kompetent" personal så som stadsvetare och hantverkare,men ge dem inte titeln lärare utan något annat. Fundera samtidigt över vilken funktion de fyller som en behörig lärare inte kan fylla.
Jag är öppen för båda förlagen men tycker samtidigt att lärares kompetens i första hand brister i proffesionalitet av det slaget som lärarutbildningen förmedlar. Detta tycker jag talar för alternativ 1. Med en skräpning av lärarutbildningen.
För vi vill väl höja kvalitén i skolan och inte tvärt om?
Post a Comment